Ormen i paradiset

Det här är det andra av två inlägg om kantorns liv (1. Ogräsets mylla och 2. Ormen i paradiset). "Ogräsets mylla" tar upp tiden innan S:t Eriks gosskör, det vill säga fram till 1962. Det publicerades den 27 januari 2015. Det här andra inlägget, "Ormen i paradiset", behandlar tiden från kantorns flykt till England fram till i dag.

Paradiset och frukten. Ormen och förbannelsen.

Tiden mellan 8 och 12 år kan vara den bästa i en ung pojkes liv. Allt är ännu oskuldsfullt och inga redan mötta faror lägger band på förmågan att känna lycka. Den klara blicken och förmågan att se världen är ännu inte grumlad av motgångar eller bakslag. Allt är möjligt och allt ligger öppet. Varje ny dag möts med nyfikenhet och glädje. Världen ligger öppen som en paradisisk trädgård att utforska och leva i. Än har inga bittra frukter smakats. Kunskapen om världen som den är, har ännu inte letat sig in och byggt spärrar i medvetandet. Att så inte bjudas utan tvingas att äta en frukt som ska konsumeras av egen vilja när tiden är mogen, släpper in den förhärdade ormen i ett liv som borde ha fått välja sig själv i rätt tid. När livet var som en bred öppen motorväg med ett oändligt antal avtag och medtrafikanter, tvingades det in på en smal, oändlig och förbannad biväg utan avtag, möten eller möjlighet att stanna. Nu bryts förbannelsen.

Efter S:t Eriks gosskör

Efter en uppväxt präglad av musik och disciplin i Frälsningsarmén och med en kärlek till och beundran för just engelska körer föll det sig ganska naturligt vart kosan skulle ställas för kantorn när allt rämnade. Det var Frälsningsarméns, pojkinternatens och skol- och kördisciplinens hemland som lockade. Men det skulle ta sin tid innan ormen hittade sin plats i sitt paradis.

Kantorn slutar som ledare för S:t Eriks gosskör 1970 eller 1971 och flyttar eller flyr från Sverige. I hans egen historieskrivning är det på grund av svårigheterna att driva en riktigt bra gosskör i Sverige. Under 1970-talet verkar han som kyrkomusiker på många olika platser i England. 1982–1983 är han tillbaka i Sverige och arbetar som kyrkomusiker under några månader. Han har nu en engelsk familj med fru och barn (en pojke och en flicka). 1984 tillträder han en tjänst som organist och körledare vid All Saints Church i Torquay, en ort till vilken det kommer många svenska ungdomar på språkresa. Kyrkan är rymlig och har god akustik. Det finns en tremanualig orgel och en entusiastisk kör som sjunger två gånger varje söndag. Ovanstående bygger på kantorns egen berättelse i Kyrkomusikernas tidning nr 3 1984.

Berättelsen andas hemlängtan och längtan efter svenska kontakter; kantorn uppmanar svenska kyrkomusiker och kyrkomusikaliskt intresserade att kontakta honom. Han säger sig kunna hjälpa till med att ordna konserter åt svenska organister eller körer. Han är öppen med sin adress och sitt telefonnummer i Torquay och uppger både sitt nya engelska namn och sitt svenska.

1986 börjar livet förändras igen för kantorn. Och det är gosskörsdrömmarna som än en gång drar; hans son börjar bli mogen för att pröva in till en gosskör. Kantorn säger sig älska den engelska kyrkomusiken och vill att sonen ska få möjlighet att göra det samma. Efter att sonen har provat in och blivit antagen till närmaste domkyrkas gosskör, höjs ambitionsnivån och det bestäms att sonen ska pröva in till den allra bästa gosskören. Och den finns ju i Cambridge. Det råder dock delade meningar om huruvida det är S:t Johns eller King's College Choir som är den bästa. Kantorn säger sig föredra S:t Johns för dess varmare och mer dynamiska tolkningar och låter sonen pröva in där i januari 1987.

Den minnesgode blir här kanske lite undrande. Är det en efterkonstruktion från kantorns sida att han föredrar S:t Johns; ett sätt att försköna verkligheten? Kan det ha varit så att sonen inte kom in vid King's College Choir? Varför dessa misstänksamma frågor kanske du undrar. Ja, de beror på att kantorn alltid och ofta talade om King's College Choir som världens bästa och det stora föredömet bland gosskörer.

Efter hårda prover blir så sonen antagen som aspirant och höstterminen 1987 börjar den då åttaårige sonen på S:t Johns. På veckoprogrammet står 20 timmar körsång, 12 timmar instrumentalmusik samt den ordinarie skolgången. Man kan tänka sig att det var en nöjd fader, som genom sonen får förverkliga den dröm om att leva i sitt paradis nära den engelska gosskörsmusikens ideal som hade gått i stöpet i Stockholm 17 år tidigare.

Sonen får bo på skolans internat, och för att kunna vara i närheten av sonen flyttar kantorn med fru till Cambridge. De bosätter sig på Acorn Avenue 35 i området Bar Hill och ska komma att bo kvar på samma adress till i augusti 2014.

 

Kantorn blir involverad i det lokala musiklivet och övertar så småningom ansvaret för musiken vid Little S:t Marys kyrka. I ett till ödmjukhet förklätt uttalande skryter kantorn: Musikertjänster "i Cambridge är naturligtvis synnerligen populära och eftersökta, och innehavarna högkvalificerade. Jag blev därför mycket angenämt överraskad när jag i julas blev kontaktad och tillfrågad om jag vore intresserade att överta ansvaret för musiken i Little S:t Marys". Han erbjuder sig att ta emot besök från svenska körmusiker.

Kantorn är nu femtio, han är etablerad som kyrkomusiker i Cambridge och en ny era inleds.

Foto ur Kyrkomusikernas tidning nr 13 1988

1988 blir sonen fullvärdig medlem av S:t John's College Choir. Det måste ha varit något slags upprättelse för kantorn att sonen deltog i den Sverigeturné som kören gjorde sommaren 1988. I Kyrkomusikernas tidning låter han sig beskrivas som en pionjär i gosskörsbranschen i Uppsala och Stockholm som gav upp ansträngningarna att inlemma verksamheten i den svenska skolbyråkratin och flyttade till England där omständigheterna gjort honom till leverantör av en av de sextio gossarna i S:t Johns College Choir.

Sommaren 1988 besöker Jakobs Motettkör, med rötterna i S:t Eriks gosskör, Cambridge. Sannolikt fanns några av sankteriksgossarna med på denna resa och det är inte omöjligt att de i så fall träffade på kantorn. I Kyrkomusikernas tidning nr 11 1988 nämner han nämligen detta besök.

Med sonen i S:t John's College gosskör bör kantorn nu vara helnöjd. Här förverkligas för hans ättelägg det som han själv ville förverkliga i Jakobs skola i Stockholm i slutet av sextiotalet. I Kyrkomusikernas tidning nr 16 1988 finns ett reportage under rubriken "Tuff arbetsdag för unga proffssångare" om hur det är för kantorns son att vara ung körsångare i Cambridge.  Detta reportage och andra texter ur samma tidskrift kan jag sända som pdf om du så önskar. Ge mig ett besked på Facebook eller per mejl.

Ännu ett steg tar kantorn när han hösten 1988 vikarierar som Director of Music vid S:t John's College. Han stortrivs i rollen och kallar nu sig själv på nytt för "kantorn".  En höjdpunkt kommer på julnatten 1988 då han i S:t Marys kyrka leder dess kör förstärkt med sångare från såväl S:t Johns som Kings College. En "oförglömlig upplevelse" enligt honom själv.

Kantorn är nu redo att ta nästa steg och försöka förverkliga sin dröm från sextiotalet.

Nya korgossar för kantorn

1989 startar kantorn Cambridgeshire Boy's Choir (CBC). Målet är enligt honom själv att "skapa en internationellt känd gosskör av allra högsta kaliber".

CBC drivs till en början i samarbete med lokala myndigheter och organisationer, men 1993 bryts kören ut och blir en fristående organisation. På egna ben förlitar den sig "på sin musikaliska kvalitet, medlemmarnas engagemang och sin grundares (kantorns) vision". Historien från Stockholm upprepas: Kantorn startar en gosskör inom ramen för eller med stöd av en organisation. Efter fyra år blir kören fristående. Varför vill man lämna tryggheten? Eller blir man borttvingad, och varför i så fall? Frågan förtjänar att ställas vad avser såväl uppbrottet med S:t Eriks gosskör från katolska kyrkan i Stockholm 1966 som Cambridgeshire Boy's Choir.

Kören säger sig ha ett unikt sound eftersom gossarnas röster skolas i Bel Canto-traditionen. "Gossarna låter som operasångare eftersom de skolas som sådana", säger kantorn.  Här ett exempel på några sångare ur kören när det begav sig. Sannolikt är det kantorn som spelar piano och laddat upp filen på Youtube.

Kören har en rad framstående engelska musikpersonligheter som beskyddare:

* John Rutter, kompositör och körledare

* David Willcocks, chef för Royal College of Music och ledare för King's College Choir, Cambridge

* Timothy Brown, musikalisk ledare vid Clare College

* George Guest, ledare för St John's College Choir, Cambridge, 1951–1991

* Christopher Robinson, ledare för St John's College Choir från 1991, tidigare musikansvarig vid St George's Chapel Royal, Windsor Castle

* Stephen Cleobury, ledare för King's College Choir, Cambridge

CBC har 24 medlemmar mellan 8 och 14 år samt en liten grupp aspiranter. Kören repeterar två gånger i veckan i körsalen i King's College Choirs skola, West Road, Cambridge, måndagar och torsdagar 19–21. Alla pojkar får privatlektioner i solosång, röstvård och musikterori minst en halvtimme i veckan. Privatlektionerna äger rum i kantorns hem på Acorn Avenue.

Även intagningsprov till kören sker i kantorns hem. Han söker pojkar som är mellan 8 och 13, men även yngre särskilt lovande pojkar kommer i fråga. Pojkarna börjar som aspiranter. Aspiranterna deltar i alla repetitioner och lokala framträdanden. Ordinarie medlem kan man bli från nio års ålder. Ordinarie medlemmar förväntas delta i alla arrangemang, inklusive turnéer utomlands. Körens repertoar är varierad, från sakralt till profant, från seriöst till lättsamt.

Gossar med solistpotential erbjuds att vara med i körens operagrupp som repeterar en gång i veckan och har en mer varierad och utmanande repertoar. Denna grupp framträder ofta separat och "dess solister efterfrågas för professionella opera-, konsert- och teveproduktioner världen över". Här ytterligare exempel på sångare ur kören.Sannolikt är det kantorn som spelar piano och som laddat upp filen på Youtube.

Kören framträder regelbundet i England och ett flertal gånger i brittisk radio och television. Kören gör även turnéer till Malta, Schweiz, Sverige och Tyskland. 1996 sjunger kören på Jimmy Sommervilles album The Heavens. Kören anlitas även för framträdanden vid bröllop, privata fester och företagsevent. Körens solister anlitas för olika sånguppdrag, till exempel i Trollflöjten vid Kungliga operan, vid operahuset i München samt i Japan. Ännu en video kommer här. Sannolikt är det kantorn som spelar piano och som laddat upp filen på Youtube.

I oktober 1999 rapporteras i brittisk press om hur en av CBCs medlemmar, en pojke på 11, genomgår en operation för att lossa på tungan för att kunna sjunga rullande R bättre och därmed få sjunga solo.

Kantorn säger: Han ville "göra inspelningar som de andra pojkarna. Jag sade att hans röst var tillräckligt bra men att han inte sjöng tillräckligt tydligt eftersom han inte kan rulla på R."

Ormen slingrar sig vidare

CBC läggs ned 2001. Någon information om varför eller om något speciellt inträffade har inte gått att få fram. Fram till 2013 ligger CBCs hemsida kvar på nätet. Där nämns bara att kören upphörde 2001. Kanske var det nästa uppdrag som lockade kantorn mer. Det skulle ge möjlighet att få närmast obegränsad tillgång till korgossar. Dygnet runt.

Nu (2002) får kantorn nämligen en tjänst som körledare vid den nystartade katolska pojkinternatskolan i Chavagnes, Frankrike. Skolan tar emot pojkar mellan 11 och 18 från alla delar av världen. Den åtnjuter gott rykte och har stöd högt upp i den katolska hierarkin, bland annat av kardinal Ratzinger (sedermera påven Benedictus). Av oklar anledning tillträder kantorn inte tjänsten. På förfrågan uppger skolan att han drog sig ur projektet innan det startade och att han flyttade till Spanien.

Orsaken till och till att kantorn inte tillträder tjänsten på pojkskolan har inte gått att få klarhet i. Men nog måste det ha svidit att avstå från ett så lockande tillfälle att få njuta av det han uppskattar allra mest.

Det går att bara att spekulera i orsakerna till att CBC läggs ned och till att kantorn aldrig börjar på pojkinternatskolan. För den som minns kantorns historia uppträder dock även här ett mönster. 1970 lämnar kantorn S:t Eriks gosskör och Sverige efter att övergreppen uppdagats. 2001 lägger CBC ned och kantorn flyttar från England.

Huruvida kantorn flyttar permanent till Spanien kan jag inte säga. Han behöll sitt hem i Cambridge men vistades fram till åtminstone 2011 i sin bostad i Mijas Costa i närheten av Fuengirola i Spanien (se bilder nedan).

Han bor sedan åter i Bar Hill i Cambridge fram till augusti 2014, då han säljer radhuset för 250 000 pund och flyttar till York, där sonen bor.

Bilden tagen 2013

Kantorn tog den 21 januari 2015 kontakt med bloggskribenten och undrade över dennes identitet. Han erbjöds då att kommentera på bloggen eller att skriva ett eget inlägg för publicering. Något svar har inte kommit i skrivande stund.

Den som önskar närmare uppgifter om personer och källor får kontakta mig. Jag avgör från fall till fall vad som kan vara lämpligt att lämna ut.

Källor i urval

Kyrkomusikernas tidning. 1984 (nr 3), 1988 (nr 9, 11, 13, 16), 1989 (nr 5, 10)

Hemsida för Cambridgeshire Boy's Choir

Hemsida för Chavagnes International College for boys

Kantorns sida på Facebook